Som ni alla kanske vet så älskar jag amerikaner. Nu har vi en jätte söt sådan på jobbet. Jag föll pladask.. å stamma vill jag nog minnas att jag gjorde dessutom. Bra där Tove.


Jag å några från amerikanska flottan (på rhodos).

Fick ett sms idag. Tänkte bara berätta för alla här att:

1. Ja jag är grym!
2. Å Ja, du är ett rövhål.

Varför gör det så jäkla ont för?

Då fick jag det ur mig. 
Tack för mig.

15-16 juni blir det safari (osäkert vilket reservat).

Någon gång omkring den 19-20 juni drar vi på dagstur på Kilimanjaro.

Vi åker till Dar omkring 22-23 juni för att sova en natt innan vi tar båten till Zanzibar.

Där ska vi spenderar ca en vecka med solsemester och andra nöjen!
Hem åker jag den 5e juli.

Och jag har lovat mig själv att äta en kackelacka och/eller en gräshoppa om jag får chansen!


Här ska vi kanske bo när vi kommer till Zanzibar.
Klicka HÄR eller på bilden för att komma till deras hemsida.

På jobbet idag:
Tove kommer innanför dörren. Där står S i receptionen.

S: Jag har blivit helt förälskad!!!
Tove: I norges vinnarlåt eller?
S: Ja.
Tove: Jag med, fast nu börjar det bli seriöst mellan mig och Norges vinnarlåt, då jag har vart upp över öronen förälskad i den i flera månader...

Folk är ju efter... ;)

Alla dessa val. Välj ett kvinna och stå fast vid det!
Frihet är ändå viktigast. Känner man att man är fast, då är det lika bra att lägga sig i graven. Jag har panik! Sov på saken kvinna, men fatta för tusan inga förhastade beslut!


Å där är hon... Kvinnan som måste göra sina val, att supa bort sina bekymmer hjälper dock inte!
Go natt.

Jag var mer nervös nu än jag var igår när Sverige deltog i ESC. Två platser kvar och ännu hade inte Norge fått en finalplats. (Norge som jag har tjatat, och tjatat om i den här bloggen flera månader nu, så ingen har väl missat att jag hejar på dem i år?) Men jag hade inte behövt tvivla, det var ju klart han skulle till finalen.
För övrigt var Albaniens låt väldans bra. Men jag kunde inte ens se på Azerbaijans brutta, hon var så vacker så jag mådde dåligt. Haha.


Alexander.

Igår var jag ledig. Och jag hade paniiik! Jag var rastlös och allmänt uttråkad. Fanns ingen som helst mening med att vara ledig igår när jag lika gärna kunnat göra nytta på jobbet.
Jag tror jag börjar bli arbetsnarkoman...


Ett träd jag glömt visa er...

På gymmet.
Ni vet, där står man och svettas i sin egna värld med musik i lurarna för att slippa känna att man måste bry sig om diverse saker. Men trots detta faktum, hör jag en mansröst bakom mig, när jag sitter i en av magmaskinerna och pumpar. "Hallå, hallåååå, heeeeej, hallåå, duuu". Jag antog att han försökte få kontakt med mig någonstans där bakom. Men det sket jag i. Vill han nått får han fasen komma fram och peta mig på axeln. Det är alltid bra att man kan dissa folk när man har lurar i öronen. I vilket fall, denna dissande metod ledde istället till att han ställde sig EN METER framför mig och råstirrar. Nej, han säger inget, bara stirrar. Det är inte Okej!
Så jag ger honom min mest avsmakliga hat blick, som jag bara ger folk när de ser mig och funderar på hur jag ser ut naken. Självklart funkar den alltid. Han gick.
Ja, det kanske var drygt gjort för jag vet inte vad han ville, men jag antog att eftersom han bara stod där och råstirra, så var det något helt ohederligt.

Jag borde hålla en lektion i hur man blir av med sånna slusk människor. 


Nu ska jag städa mitt rum. Det är dock, tack och lov, inte lika stökigt som det är på bilden.

Inatt sov jag i tolv timmar, vilket betyder att jag somnade klockan sex igår kväll. Alltså hade jag noll chans att blogga. Ursäkta mig lixom.

Men igår stod jag och dammsugade i godan ro på övervåningen hemma hos en av våra petigaste kunder. Då hör jag plötsligt ett BRAK från nedervåningen. Min första tanke var "det där var då ingen liten vanlig prydnadsak som for i backen". Jag rusar ned till nedervåningen där braket kom ifrån och där står Mangan och ser allmänt skräckslagen ut.

På köksgolvet ligger en hylla, glas och annat smått och gott i tusen bitar. I väggen finns inget annat än fyra hål där hyllan suttigt fastspikad.

Tove: Hoppsan, vad har hänt här då?
Mangan: Jag drog med fingret längs med hyllkanten för att se om den var dammig, det var den inte. Sen fortsatte jag att damma här borta, (i andra änden av köket).
Tove: Ja, så kan det gå.

Alltså har hyllan passat på att braka ihop när vi var där, en hylla som säkerligen vart fastspikad i väggen i flera år. Mangan hade ju vart tvungen att hänga och svinga i hyllan som en apa för att få den att dra med sig sina fästen i backen också, alltså kan vi utgå från att det inte var hennes fel.  

Dock kan jag tro att kunden lägger skulden på oss ändå.

Typiskt... Så typiskt... Den kunde inte ha passat på att rasa ett par timmar senare? Föresten, om den rasat någon minut tidigare hade ju Mangan fått allt i huvudet, och om jag börjat nere i köket hade jag också fått det i huvudet. 
Ska vi säga att det var tur eller otur att den bestämde sig för att braka ihop precis i det ögonblicket?  

Efter gymmet tycker Tove det är okej att frossa i form av Sourcream chips (estrella ska det va) och schweizer nöt chocklad (ingen annan chocklad tack).

Sara tackar för alla era röster. Hon ligger just nu 8a och behöver alla de röster hon kan få. Så jag tycker alla ska gå in HÄR och rösta, om ni redan röstat en gång, rösta igen, sen kan ni rösta en gång om dagen. Lägg ut adressen på era egna bloggar också. Ska vi inte se till att hon tar hem det här?


Goo SARA!

Tove antyder att hon är helt rökfri nuförtiden.

Jag kan väl säga till mitt försvar att denna (valborgskvällen), inte var helt frisk...

Men skäll på mig nu folk!