Jag har varenda gång jag vart sådär förälskad i någon, fått sånna där hjärnspöken. Satt här och funderade på dem just percis nu för jag läste en kärleks historia på nätet. De har säkerligen förstört mycket för mig i mina så kallade förhållanden.

Man kan inte ha kärlek och vara olyckligt kär på samma gång. Så om du går runt och är olycklig trots att du precis i detta nu dejtar den där killen du gillar, släpp alla hjärnspöken, tro inte bara utan var helt säker på att det kommer att funka mellan er, om det är det du vill.

Som jag, när jag verkligen gillar någon, då går jag omkring och får sånna där "å nej, nu hörde han inte av sig idag för han var säkert ute och raggade på andra tjejer för jag var inte vad han sökte", gissa vad, han kommer tillslut att vara det.

Så, just go with it, njut av varje sekund, och se bara framåt och se bara det som är bra mellan er.

Så strunta i att vara olycklig när du kan vara så lycklig!
Ville bara säga det.







Ja jag ritade den själv. . .
En applåd för teckningen tycker jag att jag förtjänar.