De senaste dagarna har jag kännt mig trött och utsliten. Det tycker jag är lite skumt, eftersom jag knappt jobbar. Min kropp känns utsliten, och min hjärna pallar inte tänka. Om jag försöker lösa ett korsord till exempel, så tar det bara stopp. Munhäfta typ, fast i huvet.

Nu låg jag och sov efter jobbet. Var så fruktansvärt trött, Efter tre timmars arbete! Hallå vad är problemet? Så jag sov några timmar och vaknade upp med en sådan där äcklig huvudvärk som man kan få om man sovit för djupt. Det var som om hjärnan arbetat på högvarv i sömnen.

Okej, jag har just gått från ett Rhodos liv där mottot är att inte bry sig om någonting och inte göra någonting om det inte är kul. Till ett liv där jag försöker arbeta ihop pengar och komma fram till vad jag ska göra hela vintern och sommarn. Frustrerande, ansträngande. Ja.

Till och med matlusten blir lidande. Jag som brukar vräka i mig mat blir nästan äcklad av mat, fast jag tvingar i mig den ändå.

Jag är intre deprimerad av något slag. Snarare tvärtom. Kanske förbereder sig kroppen på en kommande deprision. Det blir som en försvars grej, den vet någonstans vad som kommer och försöker spara in energi tills dess...
Hemska tanke. Får väl njuta så länge det bara går!



Ska bli skönt att bli utdragen på en öl ikväll. Får njuta lite. Tycker om att ha människor omkring mig. Men det vet ni redan.
Tjo.