Idag var en sådan där dag när man har lust att strypa någon. (Ursäkta att jag pratar mycket om arbetet, men jag står inte ut att hålla skiten inne, och det är sanningen som kommer ut).

Vår sista (fjärde i antalet) kund skulle vi vara hemma hos klockan tre. När vi var hos vår tredje kund var klockan halv tolv. Där skulle vi vara i två timmar. Vilket betydde att vi skulle vara klara klockan halv två. Vilket ger oss en och en halv timme i dö tid innan vi fick gå in till sista kunden.
Detta trotts att jag frågat chefen igår om tiderna stämde så att det inte skulle bli precis så här. Tydligen hade hon fel när hon sa att det stämde.

Jag var så arg så jag frågade lite snällt om hon inte kunde ringa kunden och fråga om vi fick gå in i huset tidigare. Hon försökte (credit för det ska du väl ha) men det fick vi inte.
Jag förklarade då att nästa gång det skulle bli "dötid" mellan kunderna så får hon gärna säga till innan så att vi som arbetar antingen får börja senare på morgonen eller att hon stoppar in någon annan kund mellan. För det är baske mig inge kul att sitta och glo i en och en halv timme (obetalt) när man kunde gjort något annat vettigt den tiden. Jag var faktist förbannad.

Chefen (inte helt oväntat), skyllde då ifrån sig, på Emilie och Nina. Som har slutat (undrar varför?). Detta trotts att jag frågat henne om tiderna stämde. Bevisen är mot dig chefen.

Så där satt vi. OBETALT ska tilläggas igen.
Det var inte alls kul.


Men vad ska man säga. Vi hade iaf tur med vädret.