En liten del av Korinterbrevet 13 (än en gång). Men hallå? Det är ju så bra!

 "Om jag talar alla språk, både i himlen och på jorden, men inte har kärlek till andra människor, så är jag med mina tomma ord bara en pratmakare som för oväsen. Om jag kan profetera och känner till alla Guds hemligheter och allt som ska hända i framtiden, men inte älskar mina medmänniskor, vad gör jag då för nytta med min kunskap? Om jag har trons gåva så att jag kan flytta på berg bara genom att säga ett ord, men inte har tillräckligt med kärlek till andra så är jag ingenting värd. Om jag ger allt jag äger till fattiga människor, och är villig att dö i min tjänst, men inte älskar dem jag är kallad att tjäna, så kommer mitt arbete inte att ha något som helst värde".

Så vad kan vi alla ta till oss av detta?
Har du allt detta men inte kärlek är du ingenting värd. Men har du enbart kärlek, är du istället värd allt.

Så tolkar jag det i alla fall. Hur tolkar du det?