Tove är på väg till gymmet. Med musik i lurarna vandrar hon raskt framåt. På vägen framför hennes fötter ligger en gulbrun pinne. Föreställ er Toves förvåning när pinnen börjar åla sig i riktning mot skogen. I chock skuttar Tove mot andra sidan gångvägen. Någon sekunds betraktande av varelsen inser hon att det inte är någon jätte gigantisk tusenfoting utan bara en helt ofarlig liten kopparorm.

Tove är fachinerad av ormar och inte alls rädd för dem. De är vackra varelser som är dömda att för evigt kräla fram på marken.


Ormen och den förbjudna frukten. . . fint huh?