Får psykbryt på arbetet.

Igår morse.
På väg till jobbet. Jag går alltid. Tar ca 15 minuter. Två minuter kvar till jobbet ringer chefen. Detta är en stund jag ogärna svarar på hennes samtal eftersom jag vill ha de där 15 minuterna för mig själv. Dom är viktiga för mig. Så jag svarar inte.
På kontoret några få minuter senare ringer jag upp chefen. Då visar det sig att en kund ställt in och att vi bara har en kund för dagen. Där ska vi vara klockan elva. När hon säger detta är jag alltså redan på kontoret redo att börja arbeta, och klockan är halv åtta!

Chefen försvarar sig med: "men jag försökte ju ringa dig förut"... DAAAAAAAAAH??? Skulle jag vänt och gått hem igen när jag var två minuter från jobbet? TRÖTT JAG BLIR PÅ DEN HÄR SKITEN!

Kan man säga att man får psykbryt på detta arbete? Att man stått ut så länge som man gjort är en gåta alltså. TACK Gode GUD för att jag slutar inom en månad!

SVARAR NI ALLTID NÄR CHEFEN RINGER?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0