Nu har det stigit åt huvudet.
Kära nån säger jag bara!
Läste just Blondinbellas blogg, tycker mycket om att läsa den och har börjat göra det nästan varje dag. Där skriver hon så mycket om att hon blivit vuxen, och hur vuxen hon känner sig.
För att inte tala om bekanta som pratar om hur vuxna de är.
Å ja visst, det är jätte bra för er alla som känner att ni är vuxna om ni vill känna så. Men, tycker inte ni, att om till exempel jag skulle gå runt och prata om det och nämna det i sisådär varannan mening, eller i varje blogginlägg, skulle det inte då få motsatt effekt?
Men mina vänner, här ska ni få höra nått. Ni får gärna känna er vuxna, jag bryr mig inte, men i mina ögon är ni fortfarande en person som jag känner och älskar, och jag kommer aldrig att tänka på er som 'vuxnare' för att ni nämner det eller betalar räkningar. Ju mer ni försöker få människor att se er som vuxna genom att säga det, ju mer motsatt effekt får det. Var er själva så kommer det väl i sin egen takt?
Hur klassificerar man egentligen en vuxen person? Borde inte det vara när du tar ansvar för dina egna handlingar och vågar stå för dem, inte när du betalar räkningar och 'ser' vuxen ut på en bild.
För övrigt vill jag aldrig förlora mitt barnasinne. Jag vill inte bli fullständigt vuxen, jag vill dansa vidare i livet utan att behöva tänka på 'hur vuxen jag känner mig'.
Detta har verkligen stigit åt huvudet på folk, kanske för att de nått en viss ålder eller vad vet jag. Men snart når ni klimakteriet och önskar att ni hade vart barn lite längre...
(Och, för övrigt, jag ber om ursäkt om någon där ute i bloggvimlet tar illa upp eller känner att det är riktat mot DIG, för detta är inget påhopp mot någon, bara mina egna åsikter).
Tack för ordet.
håller med dig! Har väldigtt svårt att se mig själv som vuxen alla dagar.
Bra skrivet,precis jag vill inte heller bli vuxen,ska ja va ärlig så får jag hjälp med mina räkningar haha ja fattar bara inte ler.
Nej bli vuxen å tråkig vill man inte hihi senast igår satt ja å titta på gamla disney filmer å önska att ja va liten igen.
Jobbigt när alla e på en att man måste va vuxen allt tjatande om fast jobb,pojkvän & snart börjas det väll tjatas om barn åxå.
Nä jag kommer aldrig bli vuxen ja kommer nog alltid be pappa om hjälp med pengar haha
kramkram
ja men grud du har så rätt!
när man flyttar hemifrån, när allt är upp till dej, om du vill ha mat på bordet, eller inte bli jagad av kronofogden för obetalade räkningar,när du är över arton, när du får rösta, kan hamna i fängelse, du måste ta konsekvenserna för ditt handlande. när du bor hemifrån är allt ansvar ditt, upp till dej. så har jag det. jag anser mej som vuxen. de flesta ja känner är vuxna människor, för det blir man efter en viss ålder. när kroppen växt färdigt, när du inte får åka på ungdomsrabatt på bussen. men samtidigt finns det folk i 40-års åldern som är omogna o inte kan ta ansvar o så vidare. jag anser att vuxen är något kroppsligt och när samhället anser att du ska vara de. 18 år. man är en vuxen människa. sen är det upp till var och en om man vill vara vuxen/ansvarstagande eller vuxen/gammal. JAG HÅLLER ME DEJ GUMMAN!! Jag vill vara vuxen/ansvarstagande men ja kommer aldrig bli gammal!! :) ja kommer aldrig tappa mitt barnasinne!Power åt disney o åt flabb, tuppkött o muppskinn! <3<3<3<3<3<3
Sant!
Själv vill jag inte ens bli vuxen. Tycker det är mycket behagligare när man slipper ta ansvar och hålla på med massa räkningar hit o dit. Man ska vara barn så länge man kan. Men som du säger, folk som dillar om att dom är vuxna stup i kvarten är beviserligen fortfarande barn.
När jag var i Blondinbellas ålder kände jag mig också vuxen.....det konstiga är att jag aldrig känt mig så vuxen som då! Nu när jag är betydligt äldre har jag inte den känslan, nu undrar jag om man någonsin blir vuxen livets alla utmaningar!
Jag postade förra inlägget men glömde uppge min adress. Tack för ditt besök hos mig!
Hej! Jag kände mig som mest vuxen när jag var 18 sedan har det gått utför med det....
